Roses
Touch to much
My dreams began to fade
Hundvakt till den här killen, jag klagar inte för att han har charmat mig rejält.
Jag hoppas att ni haft en bra start på året!
We still belive in a brighter world.
Så här ser det ut i mitt rum just nu där jag ligger och lyssnar på julmusik i hårdrocksversion. Tittar jag till vänster ser jag pepp-väggen och vrider jag huvudet 180 grader ser jag ut genom fönstret där frosten ligger lätt på träden. Möjligtvis att någon snöflinga faller också, perfekt denna julskyltningssöndag.
Ha en trevlig första advent!
Man lär den hårda vägen genom tårars bitterhet.
Från det att jag vaknade och hela förmiddagen framåt låg jag i sängen och varvade mellan att lyssna på musik och läsa några rader av John Green. Jag kom dock fram till att det inte var den perfekta uppladdningen inför nästa jobbvecka så jag tog på mig mina funktionsbyxor samt mina kängor och sedan vandrade jag ut i den vinterklädda skogen för att hitta bland annat detta:
Det är den största skräck jag har, att du ej längre skulle stanna kvar.
Höst ute och med det följer krossade hjärtan som vi försöker klistra ihop igen genom picknick i naturen. Imorgon börjar jag på ett nytt jobb där jag ska jobba i tre veckor, nervöst!!!
Ingenting håller fast mig när jag siktar hem mot dig
För en vecka sedan tog jag på mig mina skogsvänliga skor och byxor för att sedan promenera ut i skogen.
Det var soligt och nästan, men bara nästan, höst i luften.
Det fanns blåbär i skogen så plockade en hand full och njöt det bästa jag kunde.
Trodde att detta var en av de sista gångerna jag skulle se min hemby på några månader då jag skulle flytta till Umeå några dagar senare för att plugga.
Solen värmde mig gott.
Det finns gott om rönnbär i skogen, vilket innebär enligt de äldre människorna häromkring att det blir en kall vinter.
Sen skyndade jag mig hem, duschade och sen åkte jag cirka två mil och hamnade på kräftskiva med världens bästa vänner. Trodde att även detta var sista gången jag skulle få se dem fram tills jul, men ack så fel jag hade då det kändes alldeles för fel i maggropen i Umeå att jag flyttade hem till Edsbyn igen.
Kräfthattarna åkte på efter ett tag och jag insåg att jag måste ha en gruppbild när de är på. Såhär ser mina kompisar ut när de äter, så fina.
Orosmoln vid horisonten, hoppets flammor blåses ut
Passat på att göra en tårta nu när jag är ledig. Sockerkaksbotten som är fylld med after eight- och laktitsfluff, grädde på och sedan ett marsipanlock med blommor av marsipan.
The truth seems like a bitch slap in your face
Två månader sedan sist - inte mycket har förändrats. Jag jobbar mycket och när jag inte gör det försöker jag ta vara på luften och umgänget här, för snart flyttar jag till Umeå för att plugga. Hörs!
Vad är väl en bal på herrgården?
Sist ni såg mitt ansikte var i mars, inte mycket har ändrats men en dag ägnade jag mig åt detta, nämligen att gå på bal.
Hela den närmsta släkten var där förutom tre kusiner och farfar.
Jag och min bästis <3
Och min klass, världsbäst <3
Hate the way you said you loved me but you fucking weren't there
När jag inte pluggar eller gör annat nyttigt som är på kurs försöker jag hinna med roligheter i livet. Erikshjälpen och baka blå sockerkaka med småkusiner är några av de få sakerna jag brukar försöka göra. Väldigt fint ändå.
Det hemliga samförstånd som förut fanns i deras ögonkast är som bortblåst.
Dagen till ära bär jag glittriga strumpor och vandrar på storstans gator. Nu ska jag läsa lite mer ur Cirkeln, sen åka på kurs om demens och till sist ta mig till min vackra kompis Narisa och umgås med henne och två till favoriter. Det är ju lov för tusan!
Vad hände med din värld, med drömmen om succé och framgångssagan du var värd?
Idag bjöd jag över mina fina flickor på fika för att vi var lediga. Jag bjöd närmare bestämt på cheesecake med blåbär och kladdkaka.
Veronica kom tidigare och hjälpte mig att duka och vi dukade med en del av mammas servis och fina glas.
Hade bland annat utslagna tulpaner som dekoration.
Här har vi Saras näsa, Victorias hår och Narisa. Vi satt här sju personer runt bordet och pratade om det som hänt sedan sist vi träffades allihop. Vissa har skaffat kille, andra har blivit singel, vissa har lyckats bra i skolan och andras liv fortsätter i vanlig takt. Så himla bra tjejer.
Väntar du på mig den dag jag återvänder?
Hoho! Jag vet att det ekar tomt här men här är ett livstecken och detta är en bild från när jag och mina två främsta kompanjoner var på en av våra många roadtrips. Vi sjunger högt till kass musik eller sitter tyst flera minuter bara för att se världen flyga förbi.
Idag satte jag om min första blomma någonsin (vuxenpoäng!!!), en murgröna. Sedan använde jag en mjölkkruka som kruka och ställde på mormors gamla kista som jag har på lån som hon fick av sin pappa för många år sedan.
Så himla fint med lite mer grönt i rummet.
Jag ser fortfarande ut såhär, efter 10 veckor, oftast med en knut på huvudet för att det är skönast och alltjämt en skitig spegel, ofta med hörlurar på mig som spelar på Raubtier eller Five finger death punch på hög volym. Vi hörs igen, förhoppningsvis snart och inte om två och en halv månad.
How do people make it through life without a sister?
Seriöst - finaste, bästa, vackraste, underbaraste osv människan på jordklotet, älskade sis <3
